Search Results for: sömn
Sömn och hälsa

Sömn är livsviktigt för människan. De som på grund av olika anledningar inte kan sova avlider inom två månader, vilket är lika lång tid som det tar att svälta ihjäl – sömn är med andra ord minst lika viktigt för hälsan som mat. Sömnen fyller framförallt tre viktiga funktioner för hjärnan: den låter hjärnan återhämta sig efter dagen genom att energinivåerna i hjärnans celler återställs; den rensar och lagrar minnen (vilket sker under drömsömnen och djupsömnen); och den återställer ämnesomsättningen och immunsystemet.
Idag sover människor sämre än någonsin tidigare, vilket beror på flera anledningar. Forskare pekar till exempel på att arbetsdagarna blir allt längre och mer fullpackade, och att även kvällarna är fulla av aktiviteter, vilket gör att hjärnan och kroppen inte får tid att varva ner. Det kan i sin tur leda till sömnproblem. Många forskare är överens om att sömnbrist eller dålig sömn är en stor bidragande orsak till ett stort antal av de vanligaste folksjukdomarna idag, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, depression och utbrändhet.
Om du vill ta hand om din hälsa är det med andra ord minst lika viktigt att äta rätt och att motionera som att sova bra. Om du känner att du sover dåligt kan det därför vara en bra idé att göra en förändring, till exempel genom att prova en Tempurmadrass istället för en vanlig madrass. I bästa fall löser det dina sömnproblem, och förbättrar din hälsa på köpet.
Kronisk inflammation – orsaker, symptom och naturliga behandlingsmetoder

Inflammation är en naturlig och nödvändig process i kroppen, ett tecken på att immunförsvaret arbetar för att läka och skydda oss. Men vad händer när denna process inte stängs av, utan ligger och pyr under ytan under lång tid? Då talar vi om kronisk inflammation – ett tillstånd som alltmer kopplas till en rad vanliga hälsoproblem i vår moderna värld. Det är ett tyst hot som kan påverka allt från vår energinivå till risken för allvarligare sjukdomar. I den här artikeln utforskar vi vad kronisk inflammation egentligen är, vilka faktorer som kan driva på den, hur den kan yttra sig och, viktigast av allt, vilka naturliga strategier vi kan använda för att återfå balansen och främja långsiktig hälsa.
När kroppens försvar blir ett långvarigt problem
För att förstå kronisk inflammation behöver vi först skilja den från dess akuta motsvarighet. Akut inflammation är kroppens omedelbara och kortvariga respons på en skada eller infektion – tänk ett skärsår eller en halsfluss. Den kännetecknas ofta av tydliga tecken som rodnad, svullnad, värme och smärta. Vissa beskriver det som kroppens sätt att ‘antända’ för läkning. Denna typ av inflammation är livsviktig och klingar normalt av inom några timmar eller dagar när hotet är borta och läkningen påbörjats.
Kronisk inflammation, däremot, är mer lömsk. Ordet ‘kronisk’ betyder just långvarig eller ständig. Det är en inflammation som inte ger med sig, utan fortsätter på låg nivå under månader, år, eller till och med decennier. Denna ihållande inflammation är inte längre hjälpsam, utan kan istället sakta men säkert skada kroppens vävnader och organ. Eftersom den ofta saknar de tydliga symptomen hos akut inflammation, kan den pågå obemärkt under lång tid. Det beskrivs ibland som en tyst process, men den kan ändå bidra till utvecklingen av många av vår tids stora folksjukdomar. Forskning har kopplat kronisk inflammation till tillstånd som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), samt vissa former av cancer. Kopplingar görs även till ökad risk för stroke.
Varför uppstår kronisk inflammation? Orsaker i vår livsstil och miljö
Medan akut inflammation oftast har en tydlig utlösare, är orsakerna bakom kronisk inflammation mer komplexa och ofta sammanflätade med vår moderna livsstil och miljö. Även om genetiska faktorer kan spela en roll och göra vissa individer mer mottagliga, pekar den snabba ökningen av inflammationsrelaterade sjukdomar på att våra levnadsvanor har stor inverkan. Långvarig exponering för irriterande ämnen (som miljögifter eller cigarettrök), obehandlade infektioner eller en autoimmun reaktion där kroppen attackerar sig själv kan ligga bakom. Men för många av oss handlar det om en kombination av faktorer i vardagen som ständigt ‘stressar’ vårt immunsystem och håller inflammationen vid liv. Några av de vanligaste bidragande faktorerna inkluderar:
- Kosten: Ett högt intag av processade livsmedel, socker, transfetter och ett lågt intag av frukt, grönsaker och fiberrika fullkornsprodukter kan skapa en pro-inflammatorisk miljö i kroppen.
- Stress: Långvarig psykisk eller fysisk stress, utan tillräcklig återhämtning, signalerar fara till kroppen och kan hålla det inflammatoriska systemet påslaget.
- Sömnbrist: Otillräcklig eller oregelbunden sömn stör kroppens naturliga rytmer och reparationsprocesser, vilket kan leda till ökad inflammation.
- Miljögifter (Toxiner): Exponering för ämnen som luftföroreningar, kemikalier i vardagsprodukter och cigarettrök belastar kroppens system och kan trigga inflammation.
- Inaktivitet: En stillasittande livsstil kan bidra till ökad inflammation, medan regelbunden, måttlig motion har visat sig ha motsatt effekt.
- Övervikt: Särskilt fettvävnad runt buken (bukfetma) är metaboliskt aktiv och kan producera inflammatoriska ämnen.
- Tarmhälsa: En obalans i tarmfloran (dysbios) och en skadad tarmbarriär (läckande tarm) tros spela en viktig roll i utvecklingen av kronisk inflammation, inte minst vid tillstånd som IBD, där immunförsvaret felaktigt attackerar tarmvävnaden.
Smygande signaler hur känns kronisk inflammation?
Eftersom kronisk inflammation ofta är låggradig och diffus kan symptomen vara svåra att koppla samman och tolka. De är sällan lika dramatiska som vid akut inflammation, men kan ändå ha en stor påverkan på livskvaliteten. Tecknen kan variera kraftigt beroende på vilka organ eller system som är mest påverkade och den underliggande orsaken. Några vanliga, men ofta ospecifika, tecken som kan tyda på en pågående kronisk inflammation inkluderar:
- Ihållande trötthet och brist på energi: En känsla av utmattning som inte försvinner med vila.
- Diffus kroppsvärk: Muskelvärk, ledvärk eller stelhet som inte har någon uppenbar förklaring, ibland värre på morgonen.
- Mag- och tarmproblem: Återkommande besvär som uppblåsthet, gaser, förstoppning, diarré eller smärta.
- Hudproblem: Tillstånd som eksem, psoriasis, akne eller rosacea kan ha en inflammatorisk komponent.
- Hjärndimma och koncentrationssvårigheter: Svårigheter att fokusera, minnesproblem eller en allmän känsla av mental tröghet.
- Återkommande infektioner: Ett tecken på att immunförsvaret är överbelastat eller ur balans.
- Humörsvängningar: Nedstämdhet, ångest eller irritabilitet kan ibland kopplas till den biokemiska påverkan av inflammation.
- Oförklarlig viktuppgång eller svårigheter att gå ner i vikt: Inflammation kan påverka metabolismen och hormonbalansen.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa symptom kan ha många olika orsaker. Om du upplever flera av dessa tecken under en längre tid är det klokt att söka råd hos vården för att utreda orsaken och få en korrekt diagnos. Att vara medveten om dessa potentiella varningssignaler är dock ett första steg mot att ta kontroll över sin hälsa.
Naturliga strategier för att dämpa elden inifrån
Även om medicinsk behandling kan vara nödvändig vid specifika inflammatoriska sjukdomar, finns det mycket vi själva kan göra i vardagen för att minska och förebygga kronisk inflammation. En holistisk syn på hälsa, där vi ser till helheten – kost, rörelse, sömn, stresshantering och vår miljö – är ofta nyckeln. Det handlar inte om snabba lösningar, utan om att bygga upp en livsstil som stödjer kroppens naturliga förmåga att hålla inflammationen i schack.
Kostens centrala roll
Det vi äter har en direkt påverkan på inflammationen i kroppen. En antiinflammatorisk kost fokuserar på hela, naturliga råvaror rika på näringsämnen som aktivt motverkar inflammation. Tänk färgstarkt, färskt och fiberrikt! Fokusera på att inkludera rikligt med:
- Frukt och grönsaker: Alla sorter, särskilt djupt färgade bär (som blåbär, rika på antioxidanten antocyanin), mörkgröna bladgrönsaker (spenat, grönkål), lök, vitlök och korsblommiga grönsaker (broccoli, blomkål).
- Fet fisk: Lax, makrill, sardiner och sill är rika på omega-3-fettsyror (EPA och DHA) som är kända för sina starka antiinflammatoriska effekter.
- Hälsosamma fetter: Extra virgin olivolja, avokado, nötter (särskilt valnötter) och frön (linfrön, chiafrön) bidrar med antiinflammatoriska fettsyror och antioxidanter.
- Fullkorn: Havregryn, quinoa, råris och fullkornsbröd ger fiber som matar de goda tarmbakterierna och bidrar till en stabil blodsockernivå.
- Baljväxter: Bönor, linser och ärtor är utmärkta källor till fiber och växtbaserat protein.
- Kryddor och örter: Gurkmeja (med dess aktiva ämne kurkumin) och ingefära är särskilt potenta antiinflammatoriska kryddor. Även örter som rosmarin, oregano och basilika bidrar med antioxidanter.
Samtidigt är det lika viktigt att minska intaget av livsmedel som kan driva på inflammation, såsom socker och snabba kolhydrater, processat kött, friterad mat, och ohälsosamma fetter (transfetter och överskott av omega-6-rika vegetabiliska oljor). Inspiration till antiinflammatoriska måltider kan man hitta i recept som fokuserar på hela råvaror, som de som presenteras av The Independent, med rätter som vattenmelonsallad eller fiskpaj med spenat. Det är dock viktigt att notera att vid specifika sjukdomar som IBD, visar aktuell forskning att även om kostförändringar kan hjälpa till att hantera symtom, finns det begränsad vetenskaplig evidens för att specifika dieter kan bota själva inflammationen i tarmen. Kost är alltså ett komplement, inte en ersättning för medicinsk behandling vid sådana tillstånd. Intresset ökar också för specifika naturliga ämnen, så kallade ‘neutraceuticals’. Ett exempel är resveratrol, en antioxidant som finns i bland annat vindruvsskal och som studerats för sin potential att minska inflammation genom att påverka inflammatoriska signalmolekyler.
Antiinflammatoriska drycker
Även vad vi dricker spelar roll. Vatten är grundläggande för att skölja ut slaggprodukter och hålla kroppens system igång. Utöver vatten finns det flera drycker som kan bidra med antiinflammator iska fördelar, här är några exempel:
- Grönt te: Rikt på antioxidanten EGCG (epigallokatekingallat) som visat sig dämpa inflammatoriska svar.
- Ingefärste: Kan lindra smärta (t.ex. vid artrit) och lugna magen, tack vare ämnet gingerol.
- Gurkmeja-latte (‘Golden Milk’): Kombinerar gurkmejans (kurkumin) och eventuellt ingefärans effekter. Kurkumin har studerats för effekt vid bl.a. IBD och artrit.
- Surkörsbärsjuice: Innehåller polyfenoler som kan minska inflammation och muskelsmärta efter träning.
- Kaffe: Måttlig konsumtion (utan för mycket socker eller grädde) kan ha antiinflammatoriska effekter tack vare polyfenoler. Kan skydda mot metabola syndromet.
- Rött vin: Innehåller resveratrol, men bör konsumeras med stor måttlighet då de potentiella fördelarna sannolikt inte överväger riskerna med regelbunden alkoholkonsumtion.
- Kombucha: Fermenterad dryck med probiotika som kan stödja tarmhälsan, vilket i sin tur kan påverka inflammation.
Livsstilens övriga pelare
Utöver kosten är andra livsstilsfaktorer avgörande för att hantera kronisk inflammation:
- Regelbunden rörelse: Sikta på en kombination av konditionsträning (som promenader, simning, cykling), styrketräning och rörlighet (som yoga eller stretching). Anpassa intensiteten efter din förmåga och undvik överansträngning vid akuta skov. Även vardagsmotion gör stor skillnad.
- Stresshantering: Hitta metoder som fungerar för dig – det kan vara mindfulnessövningar, meditation, djupandningsövningar, tid i naturen, kreativa aktiviteter som att måla eller spela musik, eller social samvaro.
- Prioritera sömnen: Sikta på 7-9 timmars kvalitetssömn per natt. Skapa goda sömnrutiner (regelbundna tider, varva ner innan läggdags) och en lugn, mörk och sval sovmiljö.
- Undvik toxiner: Sluta röka och undvik passiv rökning. Minimera exponeringen för kemikalier i hemmet genom att välja miljömärkta städ- och hygienprodukter och vädra regelbundet. Välj ekologiska livsmedel när det är möjligt.
Att bygga motståndskraft en livslång resa mot balans
Att hantera kronisk inflammation handlar sällan om en enskild åtgärd, utan snarare om att skapa en grundläggande livsstil som främjar balans och motståndskraft i kroppens system. Det är en resa som kräver medvetenhet, tålamod och uthållighet. Varje litet steg vi tar – att välja en färgrik sallad istället för snabbmat, att ta en promenad istället för att fastna framför skärmen, att prioritera en stunds återhämtning istället för att pressa oss för hårt – bidrar till helheten. Genom att lyssna på kroppens signaler, ge den näring och rörelse den behöver, och skapa utrymme för vila och återhämtning, kan vi aktivt arbeta för att dämpa den tysta elden och bygga en starkare grund för hälsa och välbefinnande, idag och i framtiden. Kom ihåg att du inte är ensam på denna resa, och att söka stöd från vården eller andra kunniga personer kan vara ovärderligt när du navigerar mot en bättre hälsa.
Knep för att få hyn att stråla

Din hy är en spegelbild av hur du mår i övrigt. Upplever du problem behöver du ta en titt både inåt och utåt för att upptäcka orsakerna, och därefter arbeta för att komma åt grunden till dina bekymmer. Här går vi igenom några orsaker till hudproblem och exempel på vad du kan göra för att stötta huden och få den vacker och stark igen.
Många orsaker bakom problemhud
Huden, speciellt den i ansiktet, är utsatt för ständig påverkan av allt från luftföroreningar till det vi sätter i oss, men många gånger försöker vi bara komma åt eventuella problem med hjälp av krämer. Det blir en väldigt tillfällig och ofta helt otillräcklig åtgärd, och problemen tenderar att komma tillbaka fort. För att verkligen få bukt med en hy som får utslag, är rödblossig, får akne eller andra bekymmer måste vi börja med att titta inåt. Ta reda på om du lider av någon matallergi då det lätt ger upphov till hudutslag, och titta även över ditt kostintag. Mycket skräpmat med dåligt näringsinnehåll, för mycket alkohol och för lite vatten är exempel på faktorer som resulterar i trött, glåmig hy som saknar lyster och fräschör. En utarmad tarmflora påverkar också mer än vi tror, precis som för lite sömn och för mycket stress.
Stötta inifrån
Så vad kan du då göra för att stötta din hy? Börja äta mer varierat och hälsosamt – bra fetter som till exempel avokado, omega-3, havtorn, fet fisk och valnötter, mycket grönsaker i olika färger och olika sorters fibrer är en riktigt bra start. Lägg gärna till bra kosttillskott som en multivitamin och extra C-vitamin, gärna i pulverform, då det hjälper till att bilda kollagen vilket gör huden fast och vital. Detta vitamin är extra bra för hud som lider av eksem eller akne. Se också till att dricka ordentligt med vatten, runt 1,5 – 2 liter varje dag, för att rena och ge fukt. Även motion är oerhört viktigt för en vacker och strålande hy, och först nu stöttar du även med bra hudvårdsprodukter.
Hälsa handlar om att göra sådant som du mår bra av

Hälsa kan tyckas vara ett uttjatat ord men ack så nyttigt att tänka på dagligen. Att vara hälsosam behöver inte betyda att man måste leva ett tråkigt liv där man inte kan unna sig att äta gott eller att bara slappa. Tvärtom. Ett hälsosamt liv handlar om att må bra, och mår man bra av att äta gott och slappa så ska man göra det. Skillnaden mellan att leva ohälsosamt och leva hälsosamt handlar i de allra flesta fall om portioner. Hur stora portioner man tar av varje del har den största betydelsen. Om man tar för stor del av någon del så hamnar man i ett ohälsosamt mående. Om man exempelvis slappar och äter gott hela tiden är det inte hälsosamt men det är inte heller hälsosamt om man börjar träna nitiskt och slutar äta. Nej, en balans mellan allt det där är vad hälsa handlar om. Att leva hälsosamt har massor av positiva effekter på bland annat psoriasis, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar.
Äta hälsosamt
Att äta hälsosamt är gott. Att stoppa i sig grönsaker i regnbågens alla färger, att få energi av vitaminer och mineraler ger kroppen energi och livslust. Att unna sig något extra ibland ger själen energi och livslust. Att göra detta balanserat är alltså det bästa sättet att uppnå ett hälsosamt levene på. Hur man väljer att balansera det hela är upp till var och en men det finns en hel del råd och rön att följa. Man kan bland annat hitta tips på hur man lever ett balanserat liv här, tipsen handlar om bland annat friskvård och bra val gällande hälsa.
Röra på sig
För den som inte är van vid att röra på sig och motionera kan ordet motion kännas tungt och som ett måste. För att komma undan denna känsla så måste man välja att fokusera på vad som är positivt för en själv. Man kan välja vilken typ av motion man vill ägna sig åt och komma undan den där känslan som säger att det hela är ett måste. Förknippa rörelsen med något kul, det kan handla om att gå ut med hunden, svettas på dansgolvet eller varför inte ta en lång promenad med bästa vännen. Gör motionen till något som du förknippar med något positivt och vänd den negativa känslan till något positivt.
Umgås med vänner
Hälsa handlar förstås också om att umgås med människor man tycker om. Att träffa vänner och familj ger en positiv energi och det är bevisat att det ger positiva effekter på välbefinnandet. Av dessa anledningar bör man absolut prioritera att träffa vänner och familj.
Ta dig tid för återhämtning
Sist men inte minst måste man alltid ta sig tid för återhämtning. Hur mycket och ofta detta behövs beror på hur man lever sitt eget liv och hur mycket ens egen kropp känner att den behöver det. Dock är det viktigt att poängtera att alla behöver tid för återhämtning och sömn. Läs mer om hur sömn påverkar kroppen här och lär dig hur hjärnan påverkas av sömnen.
Reumatism

Reumatism är en av ledsjukdomarna som finns. Men reumatism är också ett slags samlingsnamn på de alla olika ledsjukdomarna. En av de vanligare typerna är ledgångsreumatism. Sjukdomen kan man få på grund av bland annat ärftlighet.
Reumatism är en inflammatorisk sjukdom som drabbar de rörliga områdena, vanligast är lederna. Men reumatism kan också drabba skelettet och musklerna. Sjukdomen går inte att bota.
I många fall börjar man i ett tidigt skede av sjukdomen att känna av sin reumatism i händer och fötter. Sjukdomen varierar för alla – det vill säga både angående uppkomst och smärtproblematik.
En del har rejäla svårigheter medan andra oftast bara är stela på morgonen efter en lång natts sömn. De vanligaste symtomen är att man är stel och har ont i lederna i olika grad. Fler symtom är:
- Du känner dig trött
- Varma, ibland svullna leder
- Känner dig svagare i musklerna
Det pratas för lite om sjukdomen
Att sjukdomen finns vet många. Men pratas det tillräckligt mycket om den? Det är tveksamt. Reumatism är en av alla sjukdomar som är mer eller mindre osynliga. Man kan dock vara svullen och ha en rodnad på området med besvär. Men det är inget alla har.
Med tanke på att sjukdomen är ärftlig så kan den drabba unga personer, även om det är vanligare att den bryter ut lite senare.
Äldre personer brukar ha en förmåga att säga till yngre personer att de har tur, och är unga och friska. Men reumatism är en relativt vanlig sjukdom som dessutom kan drabba unga, vilket i sin tur kanske gör att den där 20-åringen som ser frisk ut en del dagar inte ens kan ta sig ur sängen.
Vintern för de med reumatism är ofta ingen härlig årstid. Kyla och blåst gör inte reumatismdrabbade leder gott. I en del fall räcker det med att ha balkongdörren öppen så att det det drar inomhus så börjar lederna värka. Detta gäller under alla årstider. En del bostäder har äldre ventilation som släpper in lite mer luft än de moderna. I vissa fall måste även dessa stängas.
Reumatism är en jobbig sjukdom som det bör talas mer om. Unga som gamla förhindras i vardagen med värk i kroppen.
Reumatism kan man jämföra med https://www.artros.org som det kanske talas mest om – bland både människor och djur, när det kommer till ledsjukdomar. Men artros sitter framförallt i ledbrosket och där kan operation bli aktuellt.
Det behövs pratas mer om sjukdomar som dessa. Tänk dig unga personer som exempelvis är på fest, balkongdörren är öppen och benen börjar värka hos någon. Hur många tror ni har förståelse för hur ont det faktiskt gör hos denne av att en dörr står öppen? Det är nog inte så många som tror att problematiken är så stor. Snarare att personen är gnällig och inte är välkommen nästa gång.